-Jag har alltid haft lätt för att stå framme och berätta, och visa på viktiga och spännande saker. Och med DNA så finns ju ett väldigt och växande behov av att få saker förklarade för sig. Jag trivs verkligen med den uppgiften.
Så säger Peter Sjölund när Västanbladet får en stund med honom efter DNA-kursdagen i Göteborg i början av november i Vasakyrkans församlingshem. Peter möter vid tåget till Stockholm dit han ska för ytterligare en dag av föreläsning innan han far hem till sitt älskade Norrland, närmare bestämt Höga Kusten, där en gång i ungdomen hans vetgirighet fick in honom på släktforskning.
-Det var snarast en hel del slump, berättar Peter. Jag gick på gymnasiet i Kramfors och på biblioteket där fanns en apparat för att läsa mikrofilm. Det lät spännande så jag frågade om man kunde prova apparaten. Och visst, det fick man. Intill stod pärmar med film, med ”kyrkböcker” eller nåt skrivet på ryggarna. Jag valde ur pärmen från den socken där jag vet att min släkt har funnits länge, och vips – redan på andra kortet såg jag namnen på släktingar jag kände igen. Mina far- och morföräldrar från gården där hemma. Hade ingen tanke på släktforskning innan dess, men nu var det bara att fortsätta. Jag tillhör alltså dem som släktforskat från unga år, och som också lyckats samla ganska mycket på alla dessa år.
Det kan knappast ha bekymrat Peters föräldrar, båda lärare, att grabben dök ner i den här typen av material. För studierna i övrigt löpte fint och snart stod Peter Sjölund med en universitetsexamen och sitt första jobb, som miljöinspektör. Det var år 1995.
-Jag hade ju läst naturvetenskap och var kvalificerad att hålla på med miljöfrågor, men det visade sig ändå att jag inte trivdes med den rollen, jag ville vara mer utåtriktad, och inte så mycket med det där att kontrollera. Det löste Peter med att söka sig till den privata sektorn och i många år kom han sedan att resa runt till olika industrier och diskutera och inspirera och hitta lösningar till frågor som rör miljö och kemikalier. Samt att förklara vad som är möjligt inom de regelverk som gäller.
-Vi var inte sällan här nere i Västsverige, berättar Peter. Volvo hade ju många stora viktiga frågor, och jag var till industrin i Mölndal och längre söderöver också. Det var en viktigt tid när nya forskningsrön hela tiden gjorde att man fick anpassa sin analys och dessutom försöka kommunicera till kunder det man just själv tagit del av.
Och plötsligt kom ett helt nytt ämnesområde upp, fast helt på den privata sidan: Det där med DNA. Och dessutom i släktforskningen. Det började med en spännande bokbekantskap.
-Jag har ju alltid läst populärvetenskap och så nån gång, kanske 2002 kom jag över ”Evas sju Döttrar” av Brian Sykes. Den handlade om hur DNA spridits över Europa sedan istiden, och att vi alla tillhör någon av en viss DNA-gren.
-Långt senare, nästan tio år senare, slog det mig, fortsätter Peter, att om det går att studera sitt eget DNA så borde det kunna hjälpa oss som släktforskar traditionellt att bekräfta sådant som vi forskat fram, men också att vi kan få hjälp att hitta sådant som vi annars undrar över.
Ibland måste viktiga insikter mogna i bakgrunden, men som Peter till slut kom fram till: -Kopplingen mellan släktforskning och DNA måste undersökas!
Peter Sjölund var nog helt rätt person att då, tidigt, men ändå inte så länge sedan (!), börja söka sig fram, på nätet och på andra sätt till de bolag och institutioner som redan börjat marknadsföra DNA-analyser till ”vanligt folk”. De flesta av dessa i USA.
-Jag hade bra baskunskaper, säger Peter, och bred förståelse av släktforskning och hur den bedrivs i vårt land.
Det visade sig snart att det de amerikanska bolagen erbjöd ofta handlade om ursprung, mer än om de senaste generationernas förehavanden. Väl så intressant, men hur ska man som svensk få ut mest av ett DNA-test? Peter lade mer och mer tid och möda på detta och snart visade det sig att folk ville höra vad han hade att berätta. Lärarsonen, folkbildaren och föreläsningsresenären klev åter fram, och 2013 gjorde han sitt första framträdande på Nationella Släktforskardagarna. År 2015 kom första boken och i den vevan var det dags att starta eget, att säga upp sig från jobbet och bli den där förkunnaren som vi alla känner.
Hans första bok kom sedan i nyupplagor, och nu i höst blev det dags för nästa bok som är en ren handledning i hur man på bästa sätt tolkar sin DNA-analys, särskilt med sikte på frågor som är svåra att lösa med traditionell pappersforskning.
Peter guidar läsaren i analyser från såväl FTDNA-miljö som My Heritage, och tar inte ställning åt ena eller andra hållet. -Det finns fördelar med MH, men det är dyrare, är hans enkla synpunkt.
Vi är många som gläds åt Peters pionjärarbete och som haft nytta av hans sätt att presentera arbetsgång och problemen inom DNA-världen. Just nu är det dessutom polisen, som, visar det sig, anlitar Peter för ett särskilt kinkigt mordfall i Skåne. Mordoffrets DNA finns (förstås!), men ännu ingen identitet. Matchningar pekar mot en avlägsen by utomlands. Skulle en identifiering kunna knyta en mördare med ursprung till just den trakten?
Peter Sjölunds tidiga och gedigna förståelse för hur vi konkret kan dra nytta av DNA får oss kanske alla att tro att han är fullärd och inte har några frågor kvar i sitt träd?
-Inget kunde vara felaktigare, avslutar Peter Sjölund. Jag har kämpat med en figur i åratal, en mansperson. Min svärmors okände morfar. Denne har gäckat mig, men för bara några veckor sedan kunde jag pricka in honom!
Hur det gick till kommer Peter att redovisa i kommande seminarier och skriverier. Kan vi gissa att det sker med viss stolthet och med ett rikt mått av triangulering?
Johan Ahlén
